Tranemo
Tranemo är ett av Sveriges vackraste ortsnamn tycker jag. Det rullar så lätt över tungan. Nu har jag aldrig varit i Tranemo och vet heller inte särskilt mycket om stället förutom att det är en väldigt liten kommun sett till antal invånare . Men namnet är fint. Jag ser framför mig en vidsträckt med grund sjö, där violett näckrosor guppar på vattenytan. En trana (naturligtvis) börjar röra sig ett hundratal meter ut från strandkanten och lyfter med vida eleganta vingslag några sekunder senare. Ett tiotal meter ifrån vattenbrynet tronar en ett väldigt pilträd vars hundraåriga grenar sträcker sig ut mot det trolska vattnet som för att få svalka eller släcka törsten i solskenet. På en gren sitter en nötbrun ekorre och väntar på något, kanske vågar den inte komma fram på grund av rovdjur. Kanske vilar den bara. Nu rör den på sig. Kilar i längre i pilträdets grönska och försvinner utom synhåll. Allt är tyst. Den enda som hörs är den höga vassen som vajar något i vinden. Så kan det ju vara. Fast vad vet jag, jag har ju aldrig varit där. Jag får ta och leta mig ut från mitt hotell Tranemo och se efter. Kanske finns det en sådan plats.